Jag säger bara så här, Sverige suger!
Nu ska jag förklara varför jag tycker det!

Dagen började underbart, jag vaknade upp utan tanken av att det var skola, jag vaknade upp och visste att det var den dagen jag skulle till mitt land, mitt älskade kärleks land! Mina damer och herrar, jag säger bara så här Italien.
Jag gick upp och tog en dusch, måste ju vara fräsch och se bra ut ifall att det är en överdrivet vacker kvinna på flygplatsen eller för den delen, när vi skulle landa i Italien, som sen skulle visa sig att vi inte ens skulle ditt..
Vi satt oss i bilen och spela lite cover music med lite jazz också, för det är sånt vi gillar i min familj!
Never gonna give you up - Barry White. Var den klara favoriten i bilen som det brukar vara, för att den är helt underbart bra!

Sen var vi iallafall framme och pappa släppte av mig och min tvilling utanför Skavstas huvudentre och sa till oss att vi skulle ta in väskorna. När vi kom in i huvudbyggnaden så var det ovanligt mycket folk för att vara på lilla Skavsta. På något sätt så tänkte jag att det måste ha någonting med dimman att göra, att plan blev försenande pågrund av vädret, det var inget konstigt med det.
Vi väntade i cirka tio minuter bredvid ett par som stank svett som jag sen fick höra var ifrån Skottland. De var typiska skottlänningar och de stank svett och sprit, speciellt mannen.
Jag började att små skratta lite när han drog något dåligt skämt. vad skulle jag gjort om jag inte hade någonting annat att göra?
Det första min pappa la märke till när han kom in var att det var fullpackat med folk, vi är ganska lika på tankesättet!
Han sa att det nog var ganska mycket förseningar pågrund av dimman, men vem vill tro att ens eget plan ska bli det? Inte jag iallafall.

Det går timma efter timma och vi får ingen information så vi börjar ju bli lite irriterade och börjar kolla runt lite oroligt på medpassagerarna. Det vi inte hade lagt märke till under tiden som vi nu la märke till var att det nu hade blivit dubbelt mycket folk. Då hör vi det,
- Alla flyg är minst en timma försenande.
Då ville jag verkligen sparka sönder något, jag tittade runt för att leta efter mitt offer. Jag såg en papperskorg och tänkte tanken på att göra det, men då skrattade jag bara för mig själv och tänkte, skulle jag göra det? Haha nej.

Vi väntade i två timmar och vi fick fortfarande ingen information och nu började vi alla bli mer sura. Jag kände för att ställa mig upp och skrika ut att alla på flygplatsen var dumma i huvudet för att jag började bli lite trött och fick ont i huvudet och verkligen ont i rumpan för att vi satt oss ner på ett jävla bagageband, som var skit smutsigt.
Ska det verkligen vara så att om man är på en flygplats, att man inte ska få platser? Att människor, gamla som unga inte kan få plats utan måste sätta sig på golvet? på det smutsiga och blöta golvet, efter att alla gått i snön och sen gått och släppat sina skor på golvet. Är det för mycket att begära om man vill ha mer stolar på en flygplats som denna?

Efter fem timmars väntan så hade jag verkligen tröttnat, jag gick runt och runt och pratade med alla möjliga i telefonen för att fördriva tiden. När jag hade gått cirka 10 varv runt flygplatsen så kom jag tillbaka till pappa och Simon. Då hade de precis försökt att ringa mig för att PLANET VAR INSTÄLLT.
Det var ju något som jag längtat efter en sådan lång tid, men vad kunde man göra? Ingenting.
Jag blev bara lite sur att vi inte fick veta någonting innan vi hade väntat i fem timmar.

Men jag tror på ödet, så på något sätt så var det här meningen.
Pappa, jag och Simon bestämde oss för att åka och äta på en Italiensk resturang, det var det närmaste sättet jag kunde komma Italien på den kvällen.

Men nu sitter jag iallafall här och skriver en sen fredags kväll som egentligen skulle slutat i Cortina.
Godnatt. Puss och kram Max Pisano